En ny PPC-pipa är uppspänd i svarven mellan dubbar, för att justera skuldran för rätt åtdragningsmoment mot revolverns stomme. Jag använder svarvade mässingskoner mot pipan för att skydda kröningen. Drivningen är med en medbringare, där jag också använder skyddande mässingsmellanlägg mot pipan.

Finpassningen får man göra genom att provmontera mot stommen, och sedan göra de sista justeringarna i svarven. Innan man passar in pipan måste man justera skuldran på stommen, så att den är plan och fri från grader. Momentet måste göras noga, eftersom pipan sitter geonom den friktion som ett korrekt åtrgagningsmoment åstadkommer.

 

 

 

När pipan är monterad är det dags att justera spalten mellan trumma och pipa. Den är kritisk, för smal spalt kan hindra trummans rotation när det samlats sot, för stor spalt gör att krutgaserna läcker ut med dålig fart på kulorna och stänk i sidled som som följd.

Justeringen görs med en handfräs, som har en styrning av mässing i pipan. Ytterligare en styrning finns vid pipans mynning. Med fräsen får man en helt vinkelrät avslutning på pipan, med lagom utstick mot trumman.

När spalten är klar så fräser man pipans ingångskona med en annan fräs, som använder samma styrningar. Ingångskonans funktion är att styra in kulan mjukt i pipan, trots de små toleranser som alltid finns när det gäller trummans läge i en revolver.

Måtten på ingångskonan kontrolleras med en särskild tolk.

 

 

Med PPC-pipan tappar man den vanliga främre snäpplåsningen av trumman i infällt läge. Det ersätts med en fjädrande kula i okets överkant, som snäpper in i en liten urfräsning i stommen.

Jag använder den här jiggen för att få borrhålet i rätt läge på oket. Sedan nitar man fast fjäder och kula i oket, och fräser den lilla fördjupningen i stommen som kulan snäpper in i.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man brukar fasa patronlägenas mynning i trumman, för att underlätta de snabba omladdningarna i PPC-skytte. Fräsningen görs med den här handfräsen, som styrs av en mässingsbussning i patronläget. Man fräser med bortmonterad frammatningsstjärna, eftersom den måste ha skarp kant för att få bra tag när hylsorna matas ut.

När trumman är fräst justerar jag uddarna på frammatningsstjärnan med en halvrund nålfil, så att den ansluter bra till urfräsningarna i trumman.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Först provmonterar jag siktesrampen mot pipan, med pipan i V-block i fräsen. Det går lätt att rikta upp stommen vinkelrätt mot fräsbordet, och siktesrampen vågrätt. Därefter markerar jag borrhålens läge genom rampens skruvhål.

Sedan är det bara att borra skruvhålen i pipan, och därefter gänga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aristocrats underlug passar lite si och så mot stommen, eftersom den har en form som ska fungera med alla de olika S&W stommarna. Det krävs en justering i fräsen om det ska bli snyggt. Eftersom metallen blir exponerad vid fräsningarna behövs en omblånering.

 

 

 

 Så här ser revolvern ut efter PPC-ombyggnaden, som omfattar Douglas/Shilen bull barrel, Aristocrat trelägesramp och underlug, låsning av oket med kula och fjäder, fasade patronlägen, Hogue trumfrigörare samt Nill kolv. Ett tryckesjobb var gjort redan före ombyggnaden.

Vikten hamnar omkring 1800 gram, med mycket av vikten fördelad långt fram för att begränsa rekylrörelsen.

 

 

 

PPC-ombyggnad, varianter

 

För närvarande är inte de Douglas/Shilenpipor som tidigare var tillgängliga färdigsvarvade till 27 mm diameter tillgängliga i Sverige.

Men Azonprodukter importerar pipämnen från Lothar Walther, som är 40 mm i diameter. Ämnet väger hela 1360 g. Jag kan bearbeta ämnena på olika sätt.

 

 

 

Här är ämnet nersvarvat till 26 mm diameter, som passar direkt mot Aristocratrampens rundning. Jag har fräst ett urtag för trumaxeln, och under pipan sitter en tysk underlug, som också importeras av Azonprodukter. I det här utförande väger pipan ca 550 g.

 

 

En annan möjlighet är att först svarva pipan till 26 mm diameter, och därefter planfräsa sidorna till 20 mm bredd. Vikten blir då lägre, 480 g för pipan, och en totalvikt för revolvern (utan kolv) på ca.1,62 kg. Denna variant kan vara lämpad för en skytt som inte vill ha en alltför tung PPC-revolver. I princip ger en högre vikt fördelen av ett mindre rekyluppslag, men alla skyttar trivs inte med att hantera en mycket tung revolver.

Revolvern på bilden är en S&W Security Special, som har sidenmatt yta. Det går att matcha en sådan yta genom att först blästra pipa och underlug med Al-oxid, och därefter glasblästra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det går också att montera en Aristocrat siktesramp direkt på en befintlig S&W 686-pipa. Då fräser jag bort rampen för kornet, och monterar rampen skruvad i hål som jag borrar och gängar i pipan. Aristocratrampen ökar inte revolverns vikt så mycket, så rekyluppslaget blir ungefär som tidigare, men trelägessiktet underlättar omställning för att "rikta pil" vid PPC-skytte. Men en sådan lösning kan inte riktigt konkurrera med en revolver med PPC-pipa som dels har högre räffelstigning som medger svagare laddningar med bibehållen stabil kulflykt, och dels har mer vikt framtill. Bägge dessa faktorer bidrar till mindre rekyluppslag, vilket ger stora fördelar i PPC-skytte.

För den som önskar en optimerad revolver för fältskytte finns numera en trelägesramp från Aristocrat som är anpassad för 4 " PPC-pipa. En revolver med rund 26 mm PPC-pipa och Aristocrats 4" ramp går med god marginal in under viktgränsen på 1,4 kg totalvikt för revolvern, men ger fördelarna med en pipa som har högre räffelstigning för svagare laddningar, trelägesrampen som medger förinställda träfflägen för olika avstånd samt en viss framtyngd som dämpar rekyluppslaget. En sådan revolver är optimal för DA-skytte vid fälttävlingar, men kan med lämplig kolv användas även för PPC om man accepterar att den inte är lika framtung som en renodlad PPC-revolver.